11:23

September 20, 2016 11:23 pm / by Marigona

Your faith can move mountains,
your doubt can create them.

©

Innan jag var gravid, var det nästan så att jag var tvungen att känna lite tidspress för att prestera och ta tag i saker (ibland gick det väl lite utför, men vi skyller det hela på studentlivet och allt annat som hör till där). Som när jag gick på universitetet och vi hade tre veckor på oss att skriva en uppsats, typ. Första veckan, av de tre veckorna, var liksom “äh, jag har god tid på mig”, och en drink på Terrasse kändes mycket mer lämpligt.. Väl inne på andra veckan kände man lite smått panik och när det var tio dagar kvar innan deadline, la man upp en plan i huvudet på hur varje dag skulle se ut och hur mycket som skulle göras, och att man faktiskt hade en “ledig” dagar kvar.. Och när tian sprack, var man insnöad i sitt sovrum och ville inte prata med någon, äta, eller ens sova – ungefär. Rummet lämnade man när man var klar med uppsatsen, och då hade man även förvandlats till Dracula.

Eeehh… Man kan lugnt säga att dessa är något som det blivit ändring på sedan titeln som mamma blev officiell, haha. AD somnade gott strax innan åtta och sedan dess har jag suttit och jobbat med bilder här på golvet. Mina ögon sviiiiiider och allt jag vill göra är att sova, men samtidigt måste jag fortsätta lite till så att jag har så lite som möjligt att göra imorgon eftersom att vårat busfrö ger mig allt annat än tid över. 

Nu ska jag jobba vidare lite till. Ni får se imorn, I hope. HUGS

©

Show some love <3 Pin on PinterestShare on FacebookEmail this to someoneTweet about this on TwitterShare on Google+

2 thoughts on “11:23

  1. Anonymous says:

    Vilken underbar present. Man vill bara äta hennes hand

(E-mail address and Name is not required to leave a comment, however comments that are found disrespectful or disturbing will be deleted.)

Hi there! ♥ Feel free to leave a comment